euforiska glimtar ur anteckningarna del 2

2014-10-11 09:33:00 i isabell,

såna här dagar. att ligga under en bro med två av dom bästa människorna jag känner. det är oktober och vi fryser och emmas nästipp är alldeles röd. mitt huvud mot agnes och emmas på agnes mage och solen håller på att gå ned och himlen och alla moln är rosa. det betyder att något bra kommer att hända, en förändring, och någonting bra händer redan. dunk, dunk, dunk, bilarna på bron ekar ner över oss som åska och det är lite svindlande att ligga här. gruset sticker genom tröjan och det är så härligt fritt och herregud vad små vi är i jämförelse med allt det stora runt omkring oss! 
 
 

euforiska glimtar ur anteckningarna del 1

2014-10-08 23:42:09 i isabell,

hej livet,
tänk vad fantastiskt du är. här står jag, klockan är 21 och det är sådär friskt och krispigt ute. jag vet vad det betyder. det betyder höst. och för var höst som kommer utan att jag inte vill finnas, för var löv som faller och jag fortsätter älska dig, livet, för var dag du släpper tunga regndroppar och jag skrattar när jag cyklar uppför backar, nerför backar, av spänningen att cykla med glasögon så igenregnade att jag knappt ser någonting.. för var sak du gör som hade kunnat göra mitt liv tyngre, men som faktiskt inte gör det, så älskar jag dig bara mer, mer och ännu mer.
 
jag står alldeles upprymd vid busshållplatsen med koftan tätt runt omkring mig och halsduken virad flera varv kring halsen. så mycket i min kropp att jag bara vill skrika rakt ut. höstskriket. in a new york minute everything can change, men det kan också ändras långsamt, över tid, så jämnt att du knappt märker det. och plötsligt står du bara där. med kofta och halsduk och frusen nästipp och mjuka skor, så förbannat förälskad i livet att ett leende från busschauffören kan få dig att börja gråta.