"det är inte ofta man känner sig helt hundra procent lycklig. jag menar, det finns ju alltid något som är lite jobbigt." det har varit en lång dag. både hon och jag är trötta efter åtta timmar i en folktom butik. jag väntar till klockan slår 18.00 och stämplar ut oss båda. jag ser åt hennes håll. "det beror ju på vad man har för inställning!" säger jag till hennes ryggtavla och hon vänder sig om, skrattar lite. "ja, visst." säger hon och vinkar hej då. jag blir sittande en stund, med vinterjackan på och väskan över axeln. ler för mig själv. det beror ju på vad man har för inställning.

 

för längesen pratade jag med någon om hur man väljer att framställa sig själv. "jag har läst din blogg, isabell, och det får mig att undra..." samtalet hade lett oss in på gamla vänner, hur lätt det är att fastna i en viss roll, speciellt bland människor man inte träffar särskilt ofta, och hur svårt det är att få folk att förstå att man kanske inte längre är på samma sätt som man en gång var. att man har förändrats, och att det kan vara något bra. "du har en ganska negativ klang i det du skriver." sa hon. "om du försöker läsa med objektiva ögon, hur skulle du själv se på dig? för jag ser det som att du har det ganska jobbigt. att du inte mår så bra som du säger att du gör." så fort jag kom hem  den dagen gick jag in och läste, som hon sa, med så mycket objektivitet jag kunde frambringa, och jag förstod vad hon menade. omedvetet hade jag lagt ett mörkt och tungt täcke över varje liten bokstav. meningarna släpade sig fram och jag hade definitivt inte framställt mig som den glada, bejakande människa jag försökte vara.

 

det handlar om medvetenhet. det var då det gick upp för mig. livet är inte en kamp. det handlar om en strävan. och det är stor skillnad. varje dag gör jag aktiva val, men jag jobbar inte mot något. jag strävar efter.

 

vi har alla våra ups and downs. mer eller mindre. jag har haft saker att tänka på den senaste tiden och inte riktigt vetat hur jag ska sortera mina tankar. att skriva har legat längst ner på listan över saker jag ska göra för att få mig själv att hitta ut från allt trassel, för jag vet att jag då inte hade låtit mitt mörka täcke vara utan istället dragit det långt över huvudet. min medicin har varit att ta en paus. att tillåta mig själv bara vara och helt enkelt göra saker jag mår bra av. jag har bakat och lagat mat. jag har dansat och yogat och lärt mig andas med magen. jag har åkt till uppsala med jämna mellanrum, umgåtts med min familj och burit runt på min prins till systerson. jag har gett mig tid till att reda ut alla härvor, och saker jag ändå inte kan göra något åt för tillfället har jag lagt åt sidan en stund.

 

framtiden är oviss, men här och nu är jag glad, tacksam och lycklig! "det finns ju alltid något som är lite jobbigt" sa hon, men jag har en möjlighet att här och nu välja min egen inställning. jag väljer därför att inte lägga vikt på det jobbiga. att istället fokusera på det härliga i livet. som att jag i fredags fick dansa natten lång med mina otroligt fantastiska vänner och lära känna nya vackra människor. som att jag hela den här helgen har gått omkring med en obeskrivligt stor kärlek till dom människor jag har omkring mig, som gör att jag får tårar i ögonen när jag tänker på hur lyckligt lottad jag är! som att jag idag har varit på ett underbart yoga-pass och fått samla mängder av energi och sinnesro inför den kommande veckan.

 

på spegeln i mitt rum hänger en lapp . det är bara en lapp bland många, några ord nedskrivna för längesen, från en människa som funnits i min periferi en god stund och som kommit att betyda en hel del för min själsliga utveckling. det är en födelsedagshälsning som avslutas med: "älska dig själv lika mycket som världen gör." för dom orden, till dig som skrev det, vill jag bara säga tack. tack för att jag varje morgon kan öppna ögonen och slås av en påminnelse som får mig att le det första jag gör.

 

och som avslutning: tack världen! jag älskar dig ofantligt, obeskrivligt mycket, och det tänker jag sträva efter att göra så länge jag har möjlighet att välja min egen inställning.