lördag, solsken och härligt humör! idag kickstartade jag morgonen med en bomb bestående av en balja kaffe, vetegräsjuice och en stor skål raw bovetegröt med avokado, blandade bär och ett lass kanel. på det ett par transfer factors för immunförsvaret och d-vitamin för att ytterligare boosta soldepåerna. nu hänger jag på jobbet, det är fullt ös och jag bara älskar det. energierna är på topp, det här är en fantastisk dag!

det ger mig så mycket, det här. att jag aktivt kan välja vad jag vill lägga min energi på. att jag har tid att resonera kring vad som är viktigt att lägga tid på och vad jag helt enkelt kan släppa och låta passera. det låter kanske fånigt när jag säger det, men jag märker så stor skillnad på mitt liv och min vardag när jag nu sorterar bland intrycken och bara behåller det bra. rensar bort det som bara smutsar ner. sparar på sånt jag kan plocka fram och bli barnsligt, hysteriskt glad över att tänka på.

 

småsaker. alla så till synes triviala ting som så lätt flyger förbi som ingenting.

 

idag: 1. jag har ritat en hund. påbörjat den tredje och sista delen av beställningsjobbet som jag vet kommer bli så himla fint. suttit med ritplattan i knät och pillat med pixlar på skärmen. ritat, suddat, ritat, suddat, färglagt, klippt och klistrat. den härliga, nöjda känslan när strecken blir som jag tänkt. 2. jag har äntligen fått tummen ur och pumpat mina nästan helt platta cykeldäck. slagit rekord i att cykla fort till jobbet! ringen kino - grensen, sex minuter. vinden i håret, regn på glasögonen och den somriga doften av våt asfalt. romantiskt, va? 3. det har varit sjukligt stressigt på jobbet med hur mycket kunder som helst och jag har älskat det! sprungit in och ut med kartonger, lämnat skor och städat, bemött människor med ett leende och bara fått nöjda kunder. positiv energi drar till sig positiv energi. och positiv energi som bemöts av mindre positiv kan höja den lägre ett par snäpp. plus plus plus är lika med plus.

 

och så har jag hunnit med två tvättmaskiner och nu luktar lägenheten fräscht av ren tvätt. har även fått lite häng och fniss med min bästa vän och imorgon ska vi fira en 30-åring och dansa natten lång.

 

nu när jag går och lägger mig ska jag kapsla in den här magiska känslan jag har i kroppen. så att jag vaknar med den imorgon också. det gör jag. låt oss alla ha en helg fylld av goda energier och strålande umgängen. livet er digg!

 

med en hög av grejer att bära in till sovrummet finns det inga händer kvar att öppna dörren med. jag får göra det med foten istället. fnissar för mig själv. fnissar ännu mer när jag slänger mig på sängen och öppnar burken med.. pepparkakor! fast det är april! dom delade ut gratis burkar på rimi, och jag äter dom i sängen! och i sängen har lakanet lagt sig som en lång korv i skarven i mitten för inatt har jag sovit som ett vilddjur. fniss igen!

 

och jag har spring i benen och en pirrig känsla i magen. egentligen helt utan grund. jag känner mig bara motiverad, dedikerad, allmänt peppad och taggad på livet! jag njuter till tusen här i mitt behagliga flow! och tänk, att snart är det maj, och jag har tusen saker att se fram emot. jag blir alldeles snurrig av att tänka på det!

 

fokuserar på nummer ett att se fram emot. tidigt imorgon ska jag till skolan och bygga klart modellen jag håller på med, ett av skolans rum i skala 1:25 med riktiga mått och inredning. imorgon ska jag tapetsera. sätta lister och bygga möbler. och ge min sovande inneboende lite kläder. det kliar redan i fingrarna!

 

i förmiddags satt jag i godan ro med datorn i knät och tecknade beställningsjobb när imessage-ikonen plötsligt började studsa. sms från syrran. "tummen upp för bebis!" bebis, ja. det känns alldeles fantastiskt underbart att äntligen få prata högt om det, nu när vi vet att allting är okej. idag var evelina och patrik på första ultraljudet och nu vet vi, att det är en frisk och kry liten pärla i storlek mango som växer och frodas där inne. tänk, va, att snart är det höst, och till min födelsedag kommer vi redan ha vår lilla skatt! och ha haft det i en hel månad!

 

och bilden då. eller bilderna, inte mindre än två stycken bifogade. en som var lite klurig att förstå innan evelina förklarat för mig, med armar och ben i akrobatiska rörelser. och så en med en arm och en knuten näve och ett litet finger som gör tummen upp. och där började jag grina första gången. samlade mig, fortsatte med mitt. "nu är den stor som en mango" skrev evelina och vred samtidigt på kranen av tårar igen. och så höll det på. jag öppnade lådan med färdigstickade små babyplagg och grät. gick förbi en spegel, slängde en blick på mig själv och tänkte "moster isabell!". skrattade och grät ännu mer. känslostormar. man kunde nästan tro att det var jag som var på smällen och inte du, kära syster!

denna fredag var det ett mulet oslo som mötte mina blå. i ett par sekunder kände jag mig förvirrad, varför ringer klockan, vad ska jag göra, vilken dag är det, kan jag somna om? när jag sen kom på det (corebar, fredag, vakna!) studsade jag upp. "ett grått och regntungt oslo kan inte stoppa mitt humör!" sa jag högt för mig själv, slängde ihop ryggsäcken, åt frukost, klunkade i mig dagens vetegräs-shot och tog mig med snabba steg ner mot gymmet. ett härligt pass! efteråt duschade jag och tog på mig klänning och kofta, och med skorna i handen.. inga strumpbyxor. dom låg fint kvar i lådan hemma på løkka. jahaja. ingenting att göra åt. jag fick snällt traska hemåt i knälång klänning och bara ben.

 

här hemma ligger fokuset om dagen på affirmationer. positiv inställning. allt du sänder ut får du tillbaka. som tv-antenner sänder vi ut vågor och tillbaka får vi precis allt det som vibrerar på samma frekvens. jag har slutat tänka "nej". istället slänger jag till med ett högt och rungande "JA!" jag bejakar! jag vill bejaka, för jag är övertygad om att tankens kraft är starkare än någonting annat!

 

när jag nu lugnt flanerade genom en regnig storstad kunde jag ha varit bitter. jag kunde ha stirrat ner i marken, förbannat min egen glömska, irriterat mig över glasögon som vättes och hindrade mig från att se ordentligt. istället valde jag att stoppa glasögonen i fickan och titta upp. möta blickar från medmänniskor omkring mig. ge ett leende till folk jag gick förbi. skratta lite åt att det är april och kallt och "här går jag med bara ben och en förkylning i bagaget". och promenaden hem var inte alls särskilt lång och inte alls särskilt jobbig. den var faktiskt ganska mysig.

 

någon kanske undrar vad som hände med den gamla bloggen. varför den helt plötsligt är låst och jag har startat en ny. i söndags var jag och tränade med min personliga tränare. hon hade läst ett par inlägg och frågade mig hur jag trodde att jag uppfattades för människor som inte känner mig, som bara läser ett inlägg här och där. när jag kom hem på kvällen satte jag mig ner och läste igenom några sporadiskt valda texter. det var ganska grått. tungt och trist. när jag har suttit och skrivit har jag varit helt omedveten om detta, men nu märkte jag att det låg som en kletig sörja över varje litet ord. en sörja som jag inte vill ha. men skriften är mitt språk, och jag vill fortfarande ha ett forum. dock ett ljust sådant. ett inspirerande och härligt sådant. något jag kan se tillbaka på med glädje och lugn.

 

jag är i flow! jag är fylld av energi och livslust! här om dagen rotade jag igenom skåp och lådor och hittade både det ena och det andra som jag kontinuerligt proppar i mig av för att boosta både kropp och själ. allt från tea tree oil, wild oat brandy och niaoli-extrakt till vetegräs och transfer factors har jag svalt, och jag tror säkert att det drar sitt strå till stacken. däremot vet jag att det inte är det avgörande. det avgörande är att jag gör ett aktivt val! jag väljer glädje, lycka och framgång! jag väljer att tänka att jag redan har det, och därmed är det universums lag att ge mig det. jag omfamnar här och nu och jag omfamnar framtiden. då kan inte ens ett grått och regntungt oslo stoppa mig.

 

jag hajar till. dunk, dunk, dunk. det här meditativa tillståndet jag tillbringat dom senaste minuterna i avbryts tvärt av hennes lugna röst. här ligger vi på golvet, femton kvinnor i olika åldrar, sprider energier och delar med oss av varandra. och mitt i rummet ligger jag och mitt hjärta, som slår och bankar där innanför revbenen. dunk, dunk, dunk. jag tänker att det är härligt. det är härligt att känna hur trött min kropp är efter två timmars slit i strävan mot att göra den starkare. dunk, dunk, dunk. och mitt hjärta bultar på. sprider blodet ut till minsta ådra. pumpar ny livskraft till kroppen för varje slag. det är nästan som att det säger tack. tack, isabell, för att du står på och ger mig möjlighet att hoppa och skutta och hamra i bröstet ditt. tack för att du sätter mig i situationer som gör att jag ibland slår volter, eller rusar som om jag hade blivit tokig. tack, för att du omger dig av varma, inspirerande och fantastiska människor, så att jag får växa, svälla och svämma över. så att vi kan dela med oss av all den kärlek vi besitter.

 

inatt somnar jag med handen på vänster sida av bröstkorgen, med hjärtslagen i handen.

tack, lilla hjärta, för att du fortsätter slå.